Kommentar till internationaliseringen

För att vara en spjutspets mot framtiden måste skolan anpassa sig till nya företeelser som att Sverige internationaliseras mer och mer och att det blir vanligare att människor rör sig över nationsgränserna. Eleverna bör vänja sig vid att använda de främmande språk och kulturella kunskaper de lär sig i skolan i skarpa lägen dvs äkta, riktiga lägen, vilket bidrar till att stärka tilltron till sin språkanvändning. Vår läroplan betonar vikten av att förstå och leva sig in i andra människors problem och värderingar (empati). Som en viktig del i detta är att man har en egen trygg identitet och kunskaper om den egna kulturen. Dock så måste man ha kunskaper om andra kulturer och länder för att kunna relatera både till sig själv och andra – genom att upptäcka andra upptäcker man sig själv.

Vår internationaliseringsprofil bidrar alltså även till att eleverna sätter större värde på den egna kulturen här i Storuman, Lappland, när de märker att elever från andra länder är nyfikna och vill lära sig om vår kultur. Således bör eleverna (och personal!) få en så allmänmänsklig och allmänspråklig kompetens att inte bara den regionala och nationella identiteten stärks, utan även den nordiska, europeiska och globala identiteten, vilket i sin tur främjar helhetssyn och internationell solidaritet. Eftersom främlingsfientlighet och rasism delvis beror på okunskap om och rädsla för andra kulturer så motverkas rasism och främlingsfientlighet genom elevernas ökade kunskaper och större trygghet. Dock så menar vi att trygghet inte bara är trygghet här i vår egen närmiljö utan i det begreppet lägger vi även trygghet i mötet med människor från andra kulturer och därigenom känna glädjen i dessa möten. Människors rädsla och okunskap har av makthavare omvandlats till destruktiv energi som sedan använts till fruktansvärda illdåd – det har historien visat.

Dessutom kan en annan positiv aspekt nämnas: kommunikativ fred. Aldrig förr i världshistorien har så många människor från alla samhällsklasser, även "gräsrötterna", från olika länder kunnat kommunicera med varandra genom ett främmande språk, vilket för inte så länge sedan delvis var förbehållet de rika (även om man räknar in analfabetismen i världen). Att människor kan prata med varandra är ju en av hörnstenarna i fredsbyggande strategier. Ja, man kan faktiskt säga att man verkar för fred på jorden när man lär sig ett främmande språk, förutsatt att man använder sina kunskaper för att hjälpa andra människor och inte till att förtrycka. Vidare så främjas internationell horisontell inlärning, dvs att elever i ett land lär av elever i ett annat land - ej hierarkiskt som t ex från lärare till elev. I Skolplanen betonas decentralisering och just internationell horisontell inlärning främjar just ett sådant underifrånperspektiv – elevens egna kunskaper blir viktiga för elever i andra länder. Näringslivet betonar alltmer platta organisationer (decentralisering av beslut, ej så hierarkiska) och eleverna bör genomgående förberedas för sådana organisationer.

I vår undervisning försöker vi i enlighet med Luspenandans helhetssyn att fokusera på bägge hjärnhalvorna, dvs både det känslomässiga (emotionella) och förnuftsmässiga (logiska, analytiska) men oftast är det nog så i den svenska skolan att förnuftet och analysen ges mer utrymme på bekostnad av känslan, det upplevelsefyllda. Studier visar att skolor har svårt att ge elever upplevelser men just aktiviteterna inom ramen för internationaliseringen är ypperliga tillfällen att råda bot på detta.

Vi tror därför att det är viktigt att förebygga främlingsfientlighet och rasism både via förnuftet, t ex i form av diskussioner etc., men även genom att bereda eleverna möjlighet till att få en känslomässig positiv upplevelse, en kick, av främmande kulturer. Har man genom en annan kultur fått fina upplevelser och "kickar" tillsammans med någon från den kulturen så är det ju svårt att tycka illa om den kulturen, eller hur? Det är just med ovanstående bakgrund som vi genomför en större internationell karneval / kulturfest vart tredje år, vilket gör att alla elever får nöjet att uppleva minst en sådan kulturfest under sin på Luspengymnasiet. Då en sådan är resurskrävande kanske den inte kan hållas oftare.

Sist men inte minst så tror vi det finns det ett ekonomiskt argument för Storumans kommun att satsa på internationaliseringen. Det kan finnas en viss risk att Storumans geografiska läge inverkar negativt på elevrekryteringen. Många tonåringar vill komma i kontakt med nya människor och uppleva nya kulturer. Just därför är det av yttersta vikt att Luspengymnasiet är ett "fönster mot världen" så att elever (och lärare) kan lära känna andra kulturer via denna väl fungerande profil.

Att åka till Lycksele eller Umeå och gå på gymnasiet där bl a för att lära känna nya kulturer skall således inte vara ett argument. De skall beredas möjlighet till det redan här!! Det är en del av marknadsföringen av skolan.